Det finns inga genvägar

Som alla vandrare, och då räknar jag människor som regelbundet ger sig ut i skog och mark, så ställs man ofta inför materiella dilemman. Utrustning blir gammal och sliten eller går sönder och ska bytas ut. Det kan också vara så att man lockas att köpa nyare grejer för man tror att det ska bli lättare, bättre, behagligare, säkrare, eller rent av snyggare. Men jag tror de flesta av oss föredrar bra utrusning framför sämre och funktionalitet framför snygghet. Som nybörjare har man ett elände att hitta rätt i utrustningsdjungeln, det finns ett näst intill överutbud att välja på. Vilka skor/kängor ska man välja? Vilka kläder är bäst? Är tält, sovsäck och ryggsäck tillräckligt bra? Frågor som snurrar runt i skallen så man blir vimmelkantig. Tyvärr är det så eländigt att det inte finns några genvägar att ta. Man får helt enkelt gå den långa vägen och testa sig fram. Bara för att mina Meindlkängor sitter perfekt på mina smala fötter så kanske de är helt fel för dig. (det är så illa att det till och med skiljer mellan olika modeller inom samma märke, det måste man vara uppmärksamm på). Ett par byxor som sitter kanon på dina ben o höfte kanske passar min ankröv jättedåligt och skaver som f*n i grenen. Det är nästan lika dant med all utrustning man ska ha på sig det blir lite lättare när det gäller tillbehör som matlagningsprylar och teknisk utrustning.

Jag ska ge er ett levande exempel. På bilderna ovanför så ser vi två olika kängor från samma företag. Kängan till vänster köpte jag redan 1997, japp många år sedan, då jag skulle till Skottland för jakt och vandring. Jag hade dessa under många år och jag har aldrig haft ett par bättre! Passade min fot perfekt och aldrig, inte ens under premiärturerna här hemma fick jag något skoskav. De tjänade mig väl i många år men tillslut så var det oundvikliga ett faktum, sulan var helt bortnött och de läckte vatten som ett såll. Alltså drog jag slutsatsen att jag skulle ha ett par från samma märke men jag tänkte mig ett par lite mer allround och lite lättare. Så jag pungade ut med 2400:- och köpte modellen till höger på bild. Det mina vänner blev ett av de värsta felköpen jag gjort i mitt vandrarliv. Jag fick sådan sjuk skoskav och ena ankeln domnade bort så fort jag gick mer än 3km i dem. Jag ville inte tro det utan fortsatte att kämpa på vid många olika tillfällen men det blev lika dant varje gång så till slut tröttnade jag. Jag gav helt enkelt bort mina fina kängor till en god vän som knappt trodde det var sant. Besviken så åkte jag till Naturkompaniet, Sveriges dyraste butik för friluftsutrustning om du frågar mig (handlar knappt där längre) och letade efter något annat att ha på fötterna. Jag förklarade mitt problem och vågade inte köpa ett par halvhöga kängor igen men fick rådet att prova lågskor. Jag var inte helt övertygad men man får väl anpassa sig efter situationen och kanske inte klafsa ut i värsta kärrmarkerna om man nu har lågskor på fötterna. Han plockade fram något av de fulaste jag sett i skoväg, fiskbruna och avlånga. Jag var inte helt övertygad ska jag säga men när jag väl fått skorna på fötterna och snörat åt dem, gått mina första steg i butiken, fram och tillbaka några gånger, så var jag helt övertygad. Man kan säga att jag fick samma fina känsla som när jag testade mina Meindl Dovre för första gången. Foten satt som i en slalompjäxa! Jag köpte naturligvis med dem hem och har nu många år aldrig haft ett enda skoskav i dessa pjux, Hanwag robin. Jag älskar dem!

Nästa fas var att jag började gåträna i stort sett varje kväll och mina galma Salomon GTX var fullständigt söndertrasade, dags att köpa nya efter, tror det var efter 5år. Eftersom jag trivdes så bra i mina förra så blev det ett par lika dana men i annan färg. Nu visade det sig att jag fick skoskav direkt i dessa. De var mycket hårdare i utförandet och när jag jämförde så hade man bytt ut material på vissa detaljer runt skon och förstärkt den ytterligare. Samtidigt med detta så inhandlade jag ett par Keen targhee och de var nästa felköp. Passade inte alls min fot men det upptäcker man ju inte förrän det är försent, man kan ju inte gärna skicka tillbaka ett par skor man gått några mil i. Mina Salomon fick ett par träningspass till och skavet släppte. Jag tror skon mjuknade något och anpassade sig till min fot. 2019 gick jag 320mil i dessa och nu vill jag inte ha några andra att vandra i så jag funderar på att köpa ett par till och ha i reserv. Mina Keen har jag bara på kortare turer i vardagen. Jag provade dem faktiskt (tänkte ge dem en chans till) på en tvåmilarunda för tre veckor sedan men det gick inte. Efter 13km hade jag fått blåsor på bägge fötterna. Denna skon är betydligt bredare än mina Salomon och tydligen så passar inte breda skor mig så väl, sent ska syndaren vakna!

Så, kärnan i detta inlägg är helt enkelt att man kan inte alltid lyssna på andra, varken kompisar eller experthjälp i butiken, man får helt enkelt prova sig fram tills man hittar kläder/skor/utrustning som passar just dig. Visst ibland så kan det slumpa sig att både kompisars rekomendationer och försäljares snack visar sig stämma men mina erfarenheter säger att det är mer sällan än ofta som detta inträffar.

Denna Salomonmodell passar mina fötter bra.

Denna Keenmodell passar min fot illa.